Från året 1999 så var jag och min familj på Åmåls Blues Fest i flera år, detta var något som jag tyckte var mycket roligt! Jag är även stolt över att en avliden släkting till mig, min morbror, var med och grundade hela blues festen. De har delat ut stipendier i hans namn, men jag vet tyvärr inte om de gör detta fortfarande. Jag var där många gånger, jag kommer faktiskt inte ihåg hur många gånger, men det är minst fem gånger. Jag träffade mycket roligt folk och fick en brevvän från Norge. Ett år så var mina kusiner och deras föräldrar med, så då gjorde jag och mina kusiner ler figurer och sålde. Vi bodde nämligen precis vid vattnet då och där fanns mycket lera som man lätt kunde forma och sedan låta torka i solen. Vi fick faktiskt lite pengar för våra skulpturer, som vi senare köpte godis och glass för. Jag har även träffat en trollkarl där och hittat en mobil som jag senare hittade ägaren till. Jag kommer ihåg hur mycket jag skämdes när jag hittade den, för jag tänkte att jag kunde hitta ägaren själv, men sen när mobilen ringde och mina föräldrar hörde detta så mådde jag jättedåligt. Det kändes som om jag hade stulit mobilen, bara för att jag inte hade hittat ägaren innan hon hittade mig. Men mobilen kom tillbaka i rätta händer tillslut och ägaren var glad över att det var ett litet barn som hade hittat den och ville lämna tillbaka den.
Min första skoldag var det roligaste som jag har varit med om. Jag fick träffa så många nya människor och fick många nya vänner redan första dagen. Jag tyckte att ”nollan”, som det kallades, var helt underbart och det enda som jag egentligen lärde mig under det året var att väva på små hand-vävar och klockan. Fast jag kunde klockan lite sen innan, så jag var mycket stolt när jag redan kunde lite när vi gick igenom det.
Jag var den som höll ihop klassen, det var till och med tillfällen då min lärare ringde hem när jag var sjuk och frågade när jag skulle komma tillbaka, för att klassen inte höll ihop när jag var borta.
Fortsättning följer... i morgon!
Kommentera